1. Att hitta och välja rätt arbetsmetod – vilken metod, för vad och för vem?

1.1. Vad är informationskällan om tidigt effektivt stöd?

Tidig insats är en nationell informationskälla med tidiga och effektiva metoder som är avsedda att stödja barn och deras familjer. Tidig insats har till uppgift att utvärdera, koordinera och sprida kunskaper och färdigheter som grundar sig på forskningsevidens.

Med tidigt stöd avses i detta sammanhang både främjande av välbefinnande (promotion) och förebyggande av problem (prevention). Med effektiva metoder avses metoder som baseras på forskningsevidens och med vars hjälp man kan uppnå önskade, positiva förändringar hos barn och deras familjer. Med evidens avses vetenskapligt och teoretiskt grundade forskningsresultat (se t.ex. Laajasalo & Pirkola, 2012, Jané-Llopis m.fl. 2010).

Tidig insats:

  • erbjuder tillförlitlig information om arbetsmetoder, som är avsedda för att stödja barn och deras familjer
  • erbjuder bedömningskriterier för bedömning av psykosociala metoder som är riktade till barn och barnfamiljer
  • presenterar och rekommenderar användbara metoder, som uppvisar tillräckligt med tillförlitliga belägg för metodernas effektivitet och användbarhet.
  • gör det så lätt som möjligt för yrkespersoner som arbetar med barn och barnfamiljer att börja använda metoderna
  • hjälper chefer och kommunala beslutsfattare att välja kostnadseffektiva, beprövade och användbara metoder samt stöder dem i att kanalisera utbildningsresurser till effektiva och säkra metoder.

1.2. För vem är informationskällan avsedd och hur används den?

Informationskällan Tidig insats är avsedd för anställda inom kommuner och organisationer, som arbetar med familjer. Informationskällan strävar till att vara en kanal där information och förståelse om metoder som är bevisat effektiva sprids. Källan erbjuder praktiker och ansvariga för professionellt stöd tillförlitlig, heltäckande, aktuell och praktisk information om tillgängliga arbetsmetoder vars syfte är att hjälpa barn och deras familjer på bästa möjliga sätt och i ett så tidigt skede som möjligt.

Tillämpning och användning av forskningsevidens i klientarbetet betyder att den sakkunniga överväger och använder sig av den bästa informationen som finns att tillgå samtidigt som den enskilda kundens erfarenheter och önskemål beaktas då bedömningen och valet av en lämplig arbetsmetod görs. Evidensbaserat kundarbete baseras alltså på samtidig, medveten och systematisk användning av flera informationskällor (www.hotus.fi).

1.3. Varför behövs informationskällan Tidig insats?

För yrkespersoner som arbetar med barnfamiljer kan det vara svårt att hitta aktuell, komprimerad och direkt tillämpningsbar information om de effektiva arbetsmetoder som finns att tillgå. Det finns förvisso forskningsdata, men det är svårt för de professionella att vaska fram de bästa, mest användbara metoderna, som visat sig vara effektivast.

När en familj söker hjälp är det viktigt för den hjälpsökande att hjälpen kommer snabbt och att den är effektiv. Familjens problem kan bli ännu större om föräldrarna inte upplever att de får hjälp i tid eller att hjälpen och stödet inte är effektiva (Marklund m.fl. 2010). Generellt är förebyggande av problem alltid det bästa alternativet för individerna. Ur ett vidare, nationalekonomiskt perspektiv är förebyggande metoder likaså nyttiga på grund av sin potentiella ekonomiska nytta; även om det har visat sig vara svårt att beräkna kostnadseffekterna (se t.ex. Laajasalo & Pirkola 2012, Jané-Llopis m.fl. 2010).

1.4. Evidensbaserad verksamhet och klientarbete

Beslut om åtgärder eller metoder för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av problem bör basera sig på god och tillförlitlig information, såsom forskningsevidens, både i klientarbetet och vid planeringen av tjänster. Forskningsevidens baseras på forskningsdata om metodens effekter.

Evidensbaserat klientarbete betyder att man använder sig av aktuella och bäst tillgängliga forskningsdata och metoder i klientarbetet. Men även om evidensbaserad information om metodens effektivitet är en väsentlig utgångspunkt med tanke på vården och klientarbetet, betyder det inte alltid att informationen kan anpassas till det enskilda fallet. Den evidensbaserade informationens användbarhet måste alltid bedömas individuellt och tillsammans med klienten så att hänsyn tas till personens åsikter och motivationsfaktorer. Även miljön och förhållandena där klientarbetet sker påverkar beslutsfattandet (www.hotus.fi; www.kaypahoito.fi).

I klientarbetet spelar naturligtvis arbetstagarens yrkeskunskaper, erfarenhet, förmåga att identifiera problem och empatiska färdighet en viktig roll. I evidensbaserat klientarbete krävs dessutom att den professionella har förmåga att kritiskt bedöma information och att tillsammans med klienten balansera och integrera all den tillgängliga information som är bäst ur klientens synvinkel. Grunderna för hur beslut fattas skall tydligt framgå i klientarbetet. Transparens är också en central del av det evidensbaserade klientarbetet, och det underlättar bland annat utvärderingen och inlärningen. Forsknings informationen är till för alla och därför måste evidensbaserad information och kunskap vara fritt tillgänglig för alla (www.hotus.fi).

Bild 1. Delfaktorer i evidensbaserat klientarbete och beslutsfattande efter anvisningar från Stiftelsen för vårdforskning (Hotus) och God medicinsk praxis (Käypä hoito).

Kuva 1. Näyttöön perustuvan asiakastyön ja päätöksenteon osatekijät Hoitotyön tutkimussäätiön ja Käypähoito -ohjeita mukaillen.

1.5. Nordiska informationskällor som exempel

Vid skapandet av evidenskriterier görs först en genomgång av internationell forskning och litteratur, evidensbaserade nationella och internationella databaser samt befintlig praxis av klassificering (se t.ex. Flay m.fl. 2005; Jané-Llopis m.fl. 2010; Veerman & Yperen 2007).  I första skedet är det främst nordiska erfarenheter och bedömningsskalor som har varit av intresse. Ett vetenskapligt råd fastställer ramarna för definition av evidens.

De nordiska länderna har redan framskridit långt i spridningen av den forskningsdata som  arbetsmetoderna till stöd för familjer baserar sig på. Det finns nordiska databaser och informationskällor som har till syfte att gallra, bedöma, producera och sammanfatta forskningsdata i mer lätthanterlig och lättförståelig form.

I Norge, Danmark och Sverige används redan informationskällor och klassificeringssystem  för evidensbaserade och effektiva metoder som finns till för att främja barns och familjers välmående. Även om dessa informationskällor och klassificeringssystem har många gemensamma drag och kriterier, har varje land utvecklat dem utifrån sina egna nationella särdrag.

UNGSINN (Norge)
METODGUIDE (Sverige)
VIDENSPORTALEN (Danmark)