1. Inledning

Denna guide är riktad särskilt till dig som leder barn- och familjetjänster regionalt1. Den kan också vara till nytta för dig som arbetar med utveckling eller forskning. Även för den som arbetar med klientarbete kan guiden ge tankar och idéer om hur man kan leda och stödja etableringen inom barn- och familjetjänster.

Guiden beskriver principerna för etablering och ledning av evidensbaserat barn- och familjearbete samt ger konkreta tips för utveckling av den egna kompetensen.

Guidens syfte är att fungera som

  • ett prodessverktyg, där kommunens eller landskapets ledning kan hitta information om förutsättningarna för implementering och ledning av evidensbaserat arbete.     
  • en minneslista över (för implementeringsprocessen nödvändiga) åtgärder för att säkerställa att fördelarna med evidensbaserat arbete och de effekter som noterats i undersökningar förverkligas i praktiken.

 

Bakgrund till guiden

Bokens struktur och innehåll har påverkats av tidigare utgivna implementeringsguider. Slutresultatet har framför allt påverkats av de guider som getts ut av Socialstyrelsen i Sverige2 och Nasjonalt Utviklingssenter for barn og unge  (NUBU, tidigare Atferdessenter)3 i Norge. Båda aktörernas publikationer strävar i likhet med denna guide efter att stödja och bidra till etablering av evidensbaserat arbete och förverkligande av metoden på avsett sätt. Man har också fått influenser från de implementeringsmanualer som publicerats av The California Evidence-Based Clearinghouse for Child Welfare (CEBC) och forskningscentret RAND Europe (2016).

Guidens innehåll baserar sig på den senaste litteraturen4 om implementeringsforskning5 samt intervjuer (n=20) med utvecklare av och experter6 på de metoder som spridits inom ramen för verktygslådan för evidensbaserat tidigt stöd, vård och föräldraskapsfärdigheter.

Verktygslådan, som spreds åren 20172018, finansierades av Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE). Tanken var att säkerställa att de metoder för stöd för föräldraskap som etableras i Finland baserar sig på den bästa tillgängliga kunskapen. De metoder som valdes ut för verktygslådan (bild 1–3) hade i Tidig insats-utvärderingen (kasvuntuki.fi) fått höga eller ganska höga betyg för effektivitet, och de aktörer i Finland som upprätthåller metoderna ville sprida dem nationellt. Man ville fästa särskild uppmärksamhet vid möjliggörandet av etableringen. Av denna orsak användes som utgångspunkt för etableringen förutom praktiska erfarenheter även forskningslitteratur på temat implementering (“evidence informed implementation”). Inom LAPE-projektet försökte man för första gången skapa permanenta nationella strukturer för etablering inom barn- och familjetjänsterna.

 

Bild 1. Metoder i verktygslådan för evidensbaserat tidigt stöd, vård och föräldraskapsfärdigheter.

 

Bild 2. Projektutbildningar per landskap under LAPE-perioden.

 

Bild 3. Nya metodexperter som utbildats under projektet.

 

I guiden illustreras processen för implementering av verktygslådan genom videointervjuer och andra praktiska exempel. I videoklippen har vi intervjuat metodens utvecklare och upprätthållare, utbildare och personer som deltagit i etableringen.  Exempel har också tagits från implementeringen av och förberedelserna inför den systemiska modell för barnskydd som spreds inom ramen för LAPE-projektet.

Erfarenheter från LAPE-perioden har använts som exempel i guiden. På fältet finns dock också många andra värdefulla kunskaper och erfarenheter samt effektiva metoder, som vi inte har använt som material i denna guide (information om många av dessa metoder finns på webbplatsen kasvuntuki.fi).  

Förutom av författarna har slutresultatet också påverkats av en stor grupp experter, som har bidragit med sin tid och kommenterat texten. Implementeringsexemplen om den systemiska verksamhetsmodellen för barnskydd har skrivits av doktoranderna Nanne Isokuortti och Elina Aaltio. Exemplen om implementering av förändringsprogrammet Tidig insats för barn- och familjetjänster har skrivits av utbildningschef Maiju Salonen och hennes team. Förutom ledningsgruppen för Tidig insats vill vi tacka professor emerita Marja-Leena Perälä, professori emerita Marja Holmila, ED, specialforskare Marjo Kurki (Åbo universitet), redaktionschef för God medicinsk praxis-redaktionen, LT Raija Sipilä (Duodecim), PM, doktorand Elina Aaltio (Institutet för hälsa och välfärd) samt PM, doktorand Nanne Isokuortti (Helsingfors universitet) för deras värdefulla kommentarer.

 

 

1. Benämningen ”landskap” syftar i denna guide på de landskapsområden som föreslagits av Sipiläs regering.
Tillbaka 1.
2. Att leda evidensbaserad praktik – en guide för chefer i socialtjänsten (2012)
Tillbaka 2.
3. Implementering av tidlig innsats for barn i risiko – fra teori til praksis (2014)
Tillbaka 3.
4. Implementeringsforskning är ett ganska nytt vetenskapsområde, som har utvecklats snabbt under de senaste 10–15 åren. Den strävar efter att identifiera och förstå de processer där forskningsdata blir till praktik, och de faktorer som påverkar slutresultatet av implementeringen. Därtill utreder man hur framgången i implementeringen kan utvärderas (bl.a. Nilsen, 2015; Sipilä m.fl., 2016).
Tillbaka 4.
5. Från de fyra senaste åren hittar man i Google Scholar-sökning 321 artiklar genom en sökning med kombinationen: “Evidence based practice”, “Child and family services”, “Health services” och “Implementation”. Bland dessa valde vi ut ungefär trettio artiklar och därtill gick vi igenom centrala äldre publikationer på temat implementeringsforskning.
Tillbaka 5.
6. Inom ramen för den evidensbaserade verktygslådan för tidigt stöd, vård och föräldraskapsfärdigheter har Itla tillsammans med Föreningen för Mental Hälsa i Finland och i samarbete med bland annat Institutet för hälsa och välfärd spridit Föra barnen på tal-metoden samt Familjeinterventioner, De otroliga åren-metoden för föräldragrupper och gruppledning samt multidimensionell familjeterapi (MDFT). Åbo universitets barnpsykiatriska forskningscenter har implementerat Voimaperheet sedan 2015. En tredjedel av fyraåringarna omfattas av metoden.
Tillbaka 6.