4. Hur går vi vidare?

Denna guide har skrivits som en del av vårt arbete för stödjande av barns utveckling inom utvecklingsprogrammet för barn- och familjetjänster. Etableringen av evidensbaserade psykosociala metoder genomfördes åren 2017–2018, samtidigt som denna guide skrevs. Man har därför inte ännu några resultat av implementeringen. Tiden får utvisa hur väl vi lyckades med implementeringen av Näyttöön perustuvan varhaisen tuen, hoidon ja vanhemmuustaitojen työkalupakki (Verktygslåda för evidensbaserat tidigt stöd, vård och föräldraskapsfärdigheter). Syftet med denna guide är därmed inte att presentera resultat, utan snarare att lyfta upp begrepp och frågor kring implementering av evidensbaserat arbete till diskussion på det nationella planet, i synnerhet när det gäller psykosocialt stöd för barn.

I guidens första del lyfte vi fram frågor, processer och begrepp som tas upp i litteraturen och som vi också själva har noterat när vi har spridit verktygslådan för evidensbaserat arbete inom ramen för LAPE-projektet. En genomläsning av litteraturen och intervjuer med nyckelpersoner har öppnat upp det evidensbaserade arbetets möjligheter att svara på familjernas behov. Samtidigt har vi också tvingats fundera över möjliga hinder för etableringsprocessen. En central fråga under hela projektperioden har varit hur den nationella kunskapen kan uppdateras, uppdateras och spridas så att barnfamiljerna skulle ha tillgång till bästa möjliga stöd även efter LAPE-perioden. Hur ska man i Finland skapa en nationell vilja att svara på de utmaningar som ojämlikhet mellan barn medför genom en nationell stödstruktur för evidensbaserat arbete?

Andra centrala frågor som lyfts fram under processen anknyter på ett mer konkret sätt till möjligheterna på lokal nivå och landskapsnivå att upprätthålla och utveckla organisationerna också när man inte har tillgång till samma sorts starka stöd som under projektperioden. En central fråga har därför varit: Hur ska man upprätthålla och fortsätta det engagerade och starka arbete genom vilket man den första gången försökte sprida bästa möjliga kunskap och metoder över hela landet? Hur får man aktörerna på fältet att förbinda sig till att etablera programmen under de kommande fem åren? Vi hoppas att guiden ger någon sorts svar på dessa frågor.

Vår verktygslåda består av metoder med olika inbyggda implementeringsstrategier. I en uppifrån-och-ner-strategi fokuserar man i implementeringen av arbetsmetoder på ramar som kommer uppifrån, som kan definieras av exempelvis utvecklarna av programmen eller innehavarna av licenserna till arbetsmetoderna.  Av verktygslådans metoder är främst Voimaperheet (Kraftfamiljer), men även MDFT och De otroliga åren sådana. I ett nerifrån-och-upp-perspektiv arbetar man mer enligt lokalt fastställda ramar, och implementeringen av arbetsmetoderna anknyter starkt till en bredare förbättring av tjänsterna som också sker utgående från klienternas behov. Detta perspektiv representeras i verktygslådan först och främst av Föra barnen på tal-samtalet, som är en del av det större Familj och barn i samspel-arbetet. Syftet med Familj och barn i samspel-arbetet är att genom en nerifrån-och-upp-modell påverka hela samhället och i samarbete med olika organisationer skapa servicestrukturer som stödjer barns välbefinnande och förebygger problem.  De olika strategier som ingår i verktygslådans arbetsmetoder har avspeglats i vårt arbete. Vi upplever att vi har lärt oss nytt och fått mer förståelse, även om vi inte alltid har kunnat undvika kollisioner. För att man ska kunna passa ihop implementeringsstrategier och överväga olika strategiers starka och svaga sidor krävs en större översyn, som vi till största delen tvingades lämna utanför denna guide.

I guidens första del lyfte vi fram centrala begrepp och processer som kan fungera som stöd för ledningen på lokal nivå och landskapsnivå vid implementeringen av evidensbaserat psykosocialt stöd. Arbete som öppnar upp dessa begrepp har i Finland förtjänstfullt inletts bland annat av Duodecim (Sipilä m.fl., 2016). Detta arbete har dock bara börjat i Finland och behöver fortsätta för att begreppen och terminologin kring implementering ska blir mer exakt och etablerad.

I guidens andra del lyfte vi fram tips och tankar för implementeringens olika skeden, som baserar sig på internationellt forsknings- och utvecklingsarbete och kan stödja en lyckad implementering på organisationsnivån under hela processen från uppbyggandet av en vision till strukturer för att upprätthålla metoden. I detta avsnitt har vi använt intervjuer som gjorts på fältet som exempel. Till skillnad från den svenska guiden12 kan vi inte erbjuda konkreta verktyg eller mätare för genomförandet av arbetet. En viktig utmaning framöver är utvecklingen av och forskningen kring verktyg (t.ex. mätare för organisationers förändringsberedskap), inklusive översättning av mätare som används internationellt och bedömning av deras tillämplighet i Finland. Vårt arbetet behöver alltså fortsättas, dels i fråga om definition av begrepp som anknyter till implementering och dels i fråga om utveckling av konkreta verktyg, även när det gäller påvisande av effekterna av den implementering som skett under LAPE-perioden. Dessa mål styr de planer för fortsatt forskning som vi utgående från projektet och tillsammans med samarbetspartner redan har inlett.

 

Tack

Vi tackar social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet för den finansiering som har möjliggjort detta arbete. Vi vill särskilt tacka Hanne Kalmari, Katja Bergbacka och Maria Kaisa Aula i projektets ledning samt ledningsgruppens ordförande Hanna Heinonen för det stöd vi fått för vårt arbete. Vi vill dock framför allt tacka de förändringsagenter som verkat inom LAPE-projektet och andra kontaktpersoner inom de kommande landskapen. Utan förändringsagenternas hjälp skulle det ha varit betydligt svårare för oss att få tillgång till fältet. Tack vare agenterna har kontakten varit fungerande och givande.

 

12. Att leda en evidensbaserad praktik – en guide för socialchefer. (2012). Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18844/2012-10-4.pdf