VIG MLL®

Sammandrag

Interventionens genomförande: Individ/Familj

Interventionens målsättning: Målsättningen med interventionen är att öka den medvetna interaktionen mellan föräldern och barnet och stärka förälderns mentaliseringsförmåga. Med interventionen påverkar man anknytningsförhållandet mellan föräldern och barnet och den emotionella närvaron hos föräldern.

Beskrivning av interventionen: VIG MLL är en videoreflexiv intervention för barnfamiljer. Interventionens teoretiska bakgrund finns i intersubjektiviteten (Trevarthen 1979), i teorin om styrd inlärningsupplevelse (Feurstein & Feurstein 1991), i begreppet mentalisation och i forskningsresultat om videoreflexiva metoder. I början av interventionen ställer man tillsammans med föräldrarna upp målsättningar, varefter man spelar in på video 3–5 vardagsverkligheter med styrdiskussioner. Under styrdiskussionen går man igenom en mikroanalys baserad på videon tillsammans med en handledare som skolats i VIG MLL-metoden. Styrdiskussionen ger möjlighet för föräldern att granska den inspelade interaktionssituationen både ur egen och ur barnets synvinkel. Barnet är, beroende på ålder, med i styrdiskussionen. I slutet av interventionen utvärderar man tillsammans med familjen de uppställda målen och hur de lyckades. Interventionen används som en arbetsmetod i handledningen av professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn.

Interventionens tillgänglighet i Finland: VIG MLL-handledarutbildningen riktar sig till professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn. Skolningen arrangeras av Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga vid Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL), som också erbjuder handledar- och arbetsledarutbildning i interventionen. Handledning i interaktion med hjälp av videoupptagningar (VIG) härstammar från Holland, och i Finland har utvecklingen av interventionen (VIG MLL) handhafts av MLL:s Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga. MLL:s Stiftelsen för Rehabilitering av Barn och Unga samarbetar med AVIG i Storbritannien om skolning, certifiering och metodsamarbete för att garantera en metodtrogenhet. Interventionen används inom social- och hälsovården och inom utbildningssektorn. Det finns inga exakta uppgifter om interventionens regionala tillgänglighet.

Interventionens evidensgrad och effekt: Det har gjorts två internationella RCT-undersökningar om prematurfamiljer. I den av Hoffenkamp mfl. (205) utförda RCT-undersökning konstaterades, att sensitiviteten steg och tillbakadragenhet minskade hos dem som deltog i interventionsgruppen (n = 75) jämfört med kontrollgruppen (n = 75). Också i en annan RCT-undersökning märkte man att sensitiviteten och samarbetet mellan föräldern och barnet ökade bland dem som deltog i interventionen (n = 31) jämfört med kontrollgruppen (n = 31) (Barlow mfl. 2016). Det finns en måttligt stark evidens om interventionens effekter vad gäller starkare interaktion mellan spädbarnet och föräldern bland dem som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen som fått ordinär vård. Det har inte gjorts referensgranskade studier om VIG MLL i Finland.

Litteratur:

  • Barlow, J., Sembi, S. & Underdown A. (2016). Pilot RCT of the use of vide interactive guidance with preterm babies. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 34, 511–524.
  • Feuerstein, R. & Feuerstein, S. (1991). Mediated learning experience: a theoretical review, teoksessa Feuerstein, R. Klein P. & Tannenbaum, A. (toim) Mediated learning experience (MLE): Theoretical, Psychosocial and Learning Implications, 3–51. London: Freund.
  • Hoffenkamp, H. N., Tooten, A., Hall, R. A. S., Braeken, J., Eliëns, M. P. J., Vingerhoets, A. J. J. M. & van Bakel, H. J. A. (2015). Effectiveness of hospital-based video interaction guidance on parental interactive behavior, bonding, and stress after preterm birth: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 83, 416–429.
  • Trevarthen, C. (1979). Communication and cooperation in early infancy: A description of primary intersubjectivity. Teoksessa M.M. Bullowa (toim.): Before speech. Cambridge University Press, New York, 321–347.