SISUKAS-modellen

Vanhempi nainen opettaa poikaa

Sammandrag

Interventionens genomförande: Individ

Interventionens målsättning: Med interventionen stärker man placerade barns skolgång genom tidig uppmuntran och ökar barnets skolmotivation. Målsättningen med SISUKAS-modellen är att underbygga barnets styrkor och skapa ett fungerande samarbetsnätverk i barnets ärenden mellan familjen, skolan och socialtjänsterna.

Beskrivning av interventionen: SISUKAS är en intervention om tidigt stöd i skolgången riktad till barn i lågstadieåldern som är omhändertagna eller placerade i familjevård för en längre tid. SISUKASgrundar sig på forskningsevidens om utmaningar i skolgången hos placerade barn och utmaningarnas negativa inverkan på barnets utveckling och psykosociala välbefinnande (Oraluoma & Välivaara 2016). I modellen skapas ett regionalt konsulterande professionellt arbetsteam bestående av socialarbetare, speciallärare och psykologer. SISUKAS-modellen börjar med att den konsulterande socialarbetaren är i kontakt med barnet, med foster- och de biologiska föräldrarna, med skolan och med socialarbetaren som ansvarar för barnets ärenden. I det multiprofessionella nätverkssamarbetet stöder man barnets skolgång i ett tidigt skede, möjliggör en uppdaterad informationsgång och koncentrerar sig på barnets styrkor genom dialog. I modellen utarbetas en inlärningsplan för barnet som följs upp. SISUKAS har förverkligats också regionalt som en multiprofessionell arbetsmetod mellan de socialarbetare, speciallärare och elevvård som ansvarar för barnens ärenden.

Interventionens tillgänglighet i Finland: Skolning i SISUKAS-metoden riktar sig till fosterföräldrar, pedagoger och till professionella inom familjehemsvård. För utbildningen i Finland ansvarar Pesäpuu rf. Utbildningsmaterial finns tillgängligt på internet. SISUKAS baserar sig på SkolFam-modellen som utvecklats i Sverige. I Finland har SISUKAS utvecklats av ansvariga Pesäpuu rf. och projektet Ett placerat barn i skolan. SISUKAS har använts som pilotprojekt i Mellersta Finland, och vissa delar senare i Södra och Norra Savolax, i Nyland, i Satakunta, i Egentliga Finland och i Södra Österbotten.

Interventionens evidensgrad och effekt: De kognitiva förmågorna hos barn i fosterfamiljer har studerats i Danmark i en RCT-undersökning om placerade barns tillgång till systematiskt stöd (Eiberg, Andersen & Scavenius 2018), i Sverige i en kvasi-experimentell undersökning om SkolFam-modellen (Durbeej & Gumpert 2016) och i Finland i Pesäpuu rf:s undersökning (Oraluoma & Välivaara 2016). SISUKAS-modellen har liten påvisad effekt vad gäller förbättringen av de kognitiva färdigheterna hos dem som deltog i interventionen jämfört med kontrollgruppen.

Litteratur:

  • Durbeej, N. & Gumpert, C. H. (2016) Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige. Centrum för psykiatriforskning. Dnr 2016/01.
  • Eiberg, M. Andersen, L. K. & Scavenius, C. (2018). Skolestøtte til børn i familiepleje – delrapport I – Et effektstudie. VIVE – Viden til Velfærd Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd, København.
  • Oraluoma, E. & Välivaara, C. (2016). Sijoitetun lapsen koulunkäynnin tukeminen. SISUKAS-työskentelymallin vaikuttavuuden arviointi. Tutkimuksia 2/2016. Pesäpuu ry.