Sammandrag
Interventionens genomförande: Grupp
Interventionens målsättning: Målsättningen med interventionen är att öka barnets förmåga att förnimma känslor. I interventionen stärker man barnets förmåga att tala om känslor, behärska känslor samt sociala färdigheter.
Beskrivning av interventionen: SmågruppsDino är en strukturerad gruppintervention för barn som har beteendeproblem eller beteendemässiga störningar. Interventionens teoretiska bakgrund finns i anknytningsteorin, i teorin om social inlärning, i den beteende- och lösningscentrerade terapin och i stresshanteringsteorin. Barngrupperna samlas en gång i veckan under 18–20 veckors tid. Samtidigt med barngrupperna (sex barn/grupp) arrangeras för föräldrarna en kamratgrupp. I grupperna gör man interaktiva övningar och barnen får hemuppgifter att göra tillsammans med föräldrarna. Grupperna leds av professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn som genomgått utbildningen i SmågruppsDino.
Interventionens tillgänglighet i Finland: Till SmågruppsDino-handledare kan skola sig professionella inom pedagogik och social- och hälsovården. Skolningen i Finland arrangeras av Barnpsykiatriska forskningscentret vid Åbo universitet. Interventionen är en del av metodfamiljen De otroliga åren som utvecklats i USA. I Finland har interventionen närmast varit i användning i huvudstadsregionen vid undervisnings- och socialenheterna och i Helsingfors som ett samarbete mellan specialsjukvårdens barnpsykiatri och familjerådgivningarna.
Interventionens evidensgrad och effekt: Interventionens effekter har studerats i en RCT-undersökning i USA (Webster-Stratton & Hammond 1997; Webster-Stratton mfl. 2004) och i Norge (Larsson mfl. 2009). I undersökningarna framkom SmågruppsDinos positiva effekter i att minska beteendeproblemen hos 4–9 åriga barn och öka problemlösningsförmågan i det sociala beteendet jämfört med kontrollgruppen. Interventionen har måttligt stark forskningsbaserad evidensgrad och effekt.
Litteratur:
- Larsson B., Fossum S., Clifford G., Drugli MB., Handegård BH. & Morch W-T. (2009). Treatment of oppositional defiant and conduct problems in young Norwegian children. Results of randomized controlled trial. European Child and Adolescent Psychiatry 18, 42–52.
- Webster-Stratton, C. & Hammond M. (1997). Treating children with early-onset conduct problems: A comparison of child and parent training interventions. Journal of Consulting and Clinical Psychology 65, 93–109.
- Webster-Stratton, C., Reid, J. & Hammond, M. (2004). Treating children with early-onset conduct problems: Intervention outcomes for parent, child, and teacher training. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychiatry 33, 105–124.