Sammandrag
Interventionens målsättning: Målsättningen med Familjerådslag är att i barnskyddet stärka barnets och familjens deltagande, barnets närståendenätverk och inverka positivt på barnets välmående. Med Familjerådslaget stärker man barn- och familjeperspektivet i barnskyddsprocessen.
Beskrivning av interventionen: Familjerådslag är en strukturerad intervention för barnfamiljer som i Finland används inom barnskyddet, och som kan användas i olika skeden av barnskyddsprocessen för barn i olika åldrar. Den teoretiska referensramen till Familjerådslag finns i den resurscentrerade problemlösningsteorin och i den lösningscentrerade terapin. I bakgrunden inverkar också dialogförmåga, principen för reparativt socialt arbete (Frost et al 2012) och data om barnet (Heino 2005). Familjerådslaget är frivilligt för klienten. I Familjerådslaget deltar förutom klientfamiljen en opartisk sammankallare, en socialarbetare och närståendenätverket förknippat med barnets ärende. Barnet har i Familjerådslaget en medhjälpare. Interventionen fortskrider från den förberedande fasen till Familjerådslaget, där man kommer överens om kontakt, information och planen i barnets ärende. Planen och förverkligandet följs upp och utvärderas. Längden på interventionen varierar beroende på barnmålet allt från under ett år till några år. Interventionen har också använts i ärenden med unga kriminella, i vårdnadstvister, i handikapptjänster, i arbetet med psykisk hälsa och i äldreomsorgen.
Interventionens tillgänglighet i Finland: Interventionens aktörer arrangerar skolning i Familjerådslag utan kriterier för deltagande. Innehållet och strukturen i skolningen har varierat beroende på handledare, Det finns ingen exakt uppgift om tillgängligheten eller antalet skolningar. Familjerådslaget har utvecklats i Nya Zeeland som en lagstadgad verksamhetsmodell i omhändertagningsfall och i ärenden med unga kriminella. I Finland har Familjerådslaget utvecklats i ett flerpartsprojekt vid Stakes och interventionen används inom barnskyddet. Det finns ingen exakt uppgift om Familjerådslagets nationella tillgänglighet eller implementering.
Interventionens evidensgrad och effekt: Interventionen har en måttlig forskningsevidens, bland annat en internationell meta-analys (Dijkstra mfl. 2016), två RCT-undersökningar (Asscher mfl. 2014; Hollingshead mfl. 2017), en prospektiv kvasiempirisk undersökning (Sundell & Vinnerljung 2004) och en del kvalitativa undersökningar. Det finns ingen forskningsbaserad evidensgrad om Familjerådslagets effekter.
Litteratur:
- Asscher, J., Dijkstram S., Stams G., Decovic, M. & Creemers, H. (2014). Family group conferencing in youth care: characteristics of the decision making model, implementation and effectiveness of the Family Group (FG) plans. BMC Public Health, 14, 154.
- Dijkstra, S., Creemers, H., Asscher, J., Decovic, M. & Stams, G. (2016). The effectiveness of family group conferencing in youth care: A meta-analysis. Child Abuse & Neglect, 62, 100–110.
- Frost, N. Abram, F. & Burgess, H. (2012). Family group conferences: context, process and ways forward. Child and Family Social Work, 19, 480–490.
- Heino, T. (2005). Lapsen tieto – sen paikka tutkimuksessa ja käytännössä. Teoksessa Hänninen, S. & Karjalainen, J. & Lahti, T. (toim.): Toinen tieto – kirjoituksia huono-osaisuuden tunnistamisesta. Stakes.
- Hollingshead, D. M., Corwin, T. W., Maher E. J., Merkel-Holguina, L., Allan, H. & Fluke, J. (2017). Effectiveness of family group conferencing in preventing repeat referrals to child protective services and out-of-home placements. Child Abuse & Neglect, 69, 285–294.
- Sundell, K. & Vinnerljung, B. (2004). Outcomes of family group conferencing in Sweden: A 3-year follow-up. Child Abuse Neglegt, 28, 267–287.