Sammanfattning
Inledning: Beteendeproblem och störande beteende belastar både lärare och elever. På lång sikt har elevernas problembeteende en negativ inverkan på lärarens undervisning och handledningen av klassen samt på andra elevers lärande och välbefinnande. Om de negativa interaktionsmodellerna i skolmiljön upprätthåller och stärker elevens negativa beteende kan beteendeproblemen utvecklas till allvarligare beteendestörningar. Beteendeproblemen kan dock minskas och förebyggas med en gemensam verksamhetsmodell som stöder positivt beteende i hela skolan, där alla vuxna i skolan förbinder sig att undervisa och styra det sociala beteendet på gemensamt överenskomna sätt.
Material och metoder: Litteratursökningen gjordes med sökstrategin Population, Concept, Context (PCC) som är typisk för kartläggande litteraturöversikter med frågan: Hurdan forskning har gjorts om verksamhetsmodellen ProSkola (Schoolwide Positive Behavioral Interventions and Supports)? (P = elever i årskurs 1–9, C = Schoolwide Positive Behavioral Interventions and Supports (i Finland ProSkola-verksamhetsmodellen), C = skola). Det primära intresset i sökningen var undersökning av effekterna. En systematisk sökning gjordes i följande databaser: MEDLINE, CINAHL, ERIC, APA PsycInfo, Web of Science och Scopus.
Resultat: Utifrån litteratursökningen inkluderades 23 undersökningar i den systematiska översikten, varav sex nordiska (norska) undersökningar av effekterna utvärderades. Även uppgifterna i den ännu opublicerade finländska implementeringsundersökningsartikeln användes i utvärderingen. De resterande 17 undersökningarna (två metaanalyser, 14 effektundersökningar från länder med hög inkomstnivå (andra än de nordiska länderna) och en nordisk implementeringsundersökning) granskades kvalitativt. I de undersökningar av effekterna som påverkar utvärderingen har man granskat den norska PALS-verksamhetsmodellen, som i Finland motsvarar ProSkola-verksamhetsmodellen. Resultaten av de kvalitativt granskade undersökningarna påverkade inte metodens helhetsbedömning till skillnad från resultaten från de nordiska undersökningarna av effekterna. Enligt utvärderingen är beskrivningen av ProSkola-verksamhetsmodellen och den teoretiska grunden tillräckliga. Verksamhetsmodellen har konstaterade positiva effekter på elevernas problembeteende. Effekter hittades både i skolmiljön och i klassen. Verksamhetsmodellen hade en positiv inverkan på elevernas upprepade problembeteende under tre år efter att verksamhetsmodellen inleddes. Konsekvenserna var högst medelstora (elevernas problembeteende i klassrummet minskade: d = 0,49, p = 0,034; d = 0,13, 95 % konfidensintervall (LV) = (0,125–0,135) och d = 0,13, 95 % LV = (0,126–0,133), elevernas problembeteende i skolmiljön minskade: d = 0,59, p = 0,011; d = 0,38, 95 % LV = (0,375–0,385) och d = 0,25, 95 % LV = (0,236–0,254), stödet för positivt beteende ökade: d = 0,41, 95 % LV = (0,406–0,414) och d = 0,02, 95 % LV = (0,0190,021), korrigeringarna av beteendet ökade: d = 0,09, 95 % LV = (0,086–0,094) och d = 0,02, 95 % LV = (0,019–0,021), antalet elever med beteendeproblem minskade: d = 0,91, p = 0,004; elevernas utåtagerande symtom minskade: d = -0,79, 95 % LV = (-1,27–(-0,31)). Ingen uppföljningsundersökning har gjorts efter implementeringen av metoden. Undersökningarna av effekterna var av god kvalitet. Beredskapen att implementera verksamhetsmodellen ProSkola uppfylls inom sju av nio delområden. Verksamhetsmodellen ProSkola har beredskap för lyckad implementering.
Helhetsbedömning: Metoden får helhetsbedömningen 5(/5), dvs. metoden har stark dokumenterad evidens i en finländsk kontext.