Sammandrag
Interventionens genomförande: Individ/Familj
Interventionens målsättning: Målsättningen med metoden Vavu är att gynna en tidig positiv interaktion mellan förälder och barn. Med Vavu identifierar man familjens resurser och letar lösningar för eventuella problemområden.
Beskrivning av interventionen: Vavu är en arbetsmetod för barnfamiljer och riktar sig i första hand till gravida och spädbarnsfamiljer. Vavu-metodens teoretiska bakgrund finns i systemteorin, i det kognitiv-behavioristiska tänkandet och i forskningsevidens kring att i ett tidigt skede känna igen psykosociala riskfaktorer. I Vavu intervjuar en professionell inom hälsovården som jobbar med spädbarn och barnfamiljer familjen både under graviditeten och efter förlossningen. Intervjun under graviditeten sker under den sista tredjedelen av graviditeten och intervjun efter förlossningen sker ungefär 4–8 veckor efter förlossningen. Med intervjuerna stöder man den tidiga interaktionen, kartlägger behoven av stöd och tar till tals eventuella bekymmer som har med familjesituationen att göra. I intervjuerna används Vavu-intervjublanketter. Man strävar till att göra intervjuerna som hembesök. Vavu-metoden fungerar som ett arbetsredskap för professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn för att ta upp och gå igenom barnets utveckling och den tidiga interaktionen med föräldrarna.
Interventionens tillgänglighet i Finland: Vavu-metodskolningen riktar sig till professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn som jobbar med spädbarns- och barnfamiljer. Skolningens längd är två år och utbildningen använder eget material. I Finland erbjuder yrkeshögskolorna och Vavu-handledare utbildning. Vavu har utvecklats som en del av det europeiska forskningsprojektet European Early Promotion (EEPP). I Finland har utvecklingen och forskningen om Vavu handhafts av social- och hälsovårdsministeriet och Stakes (nuv. THL). Vavu-metoden används i Finland av professionella inom pedagogik och social- och hälsovårdssektorn, speciellt i rådgivningarna.
Interventionens evidensgrad och effekt: Som en del av EEPP-forskningsprojektet har Tammerfors universitet utfört en kvasiexperimentell effektstudie om Vavu-metoden baserad på en icke-slumpmässig gruppjämförelse. I utvärderingen av de arbetsmetoder som utvecklats i forskningsprojektet konstaterades, att för Finlands del var den fysiska hälsan bättre hos de barn som deltagit i Vavus interventionsgrupp jämfört med barn i kontrollgruppen. Hos de mödrar som deltog i interventionsgruppen fanns mindre mild depression än hos jämförelsegruppens mödrar, och den observerade interaktionen mellan modern och barnet var bättre än hos mödrar som deltog i den vanliga rådgivningskontrollen. Undersökningen hade små effektstorlekar (Davis mfl. 2005). Under två års uppföljning kunde man inte upptäcka skillnader i barnets och förälderns interaktion mellan interventions- och jämförelsegruppen (Puura mfl. 2005). Interventionen har en måttligt stark forskningsbaserad evidensgrad och effekt.
Litteratur:
- Davis, H., Dusoir, T., Papadopoulou, K., Dimitrakaki, C., Cox, A., Ispanovic-Radojkovic, V., Puura K., Vizacou, S., Paradisiotou, A., Rudic, N., Chisgolm, B., Leontiou, F., Mäntymaa, M., Radosavljev, J., Riga, E., Day, C. & Tamminen, T. (2005). Child and family outcomes of the European early promotion project. International Journal of Mental Health Promotion, 7, 63–81.
- Puura, K., Davis, H., Mäntymaa, M., Tamminen, T., Roberts, R., Dragonas, T., Papadopoulu, K., Dimitrakaki, C., Paradisiotou, A., Vizacou, S., Leontiou, F., Rudic, N., Miladinovic, T. & Radojkovic, A. (2005). The outcome of the European early promotion project: Mother-child interaction. International Journal of Mental Health Promotion, 7, 82–94.