Sammanfattning
Inledning: Förälderns psykiska problem påverkar hela familjen. Ett barn löper dubbelt så stor risk att insjukna psykiskt om barnets förälder har en allvarlig psykisk störning. Man kan dock förebygga psykiska problem från att bli generationsöverskridande. Målet med familjeinterventionen Föra barnen på tal, som hör till metoderna inom Familj & barn i samspel, är att stärka barnens och familjernas resiliens och förebygga generationsöverskridande psykiska problem genom att föra in hela familjen i en gemensam diskussion. Metoden har ursprungligen utvecklats för familjer där föräldern har affektiva störningar och där det finns barn i åldern 8–15 år, men den har också använts i familjer där föräldern har ett annat psykiskt problem.
Material och metoder: Litteratursökningen gjordes med sökstrategin Population, Concept, Context (PCC) som är typisk för kartläggande litteraturöversikter med frågan: Vilken forskning har gjorts om Föra barnen på tal-familjeinterventionen? (P = barn i lekåldern, barn i åldern 7-12 år, unga, familjer, föräldrar, C = Family Talk (Föra barnen på tal-familjeintervention), C = hälsovård, socialvård, hem, skola, daghem, tredje sektorn). Det primära intresset i sökningen var undersökningar av effekterna. En systematisk sökning gjordes i följande databaser: PubMed/MEDLINE, CINAHL, ERIC, APA PsycInfo, Web of Science och Scopus.
Resultat: I litteratursökningen hittades 11 undersökningar som valdes ut för en systematisk översikt, varav fyra valdes ut för utvärdering (3 nordiska undersökningar av effekterna, 1 finländsk implementeringsundersökning). Av de sju undersökningar som granskades kvalitativt var fem undersökningarna av effekterna utförda utanför Norden, en var en nordisk implementeringsundersökning och en var en finländsk undersökning som undersökte något annat än effekter eller implementering. Enligt bedömningen är beskrivningen av FBT-familjeinterventionen och den teoretiska grunden tillräckliga. Metoden har positiva konstaterade effekter på faktorer i anslutning till barnens resiliens och de observerade effekterna fanns kvar 10, 12 och 18 månader efter metoden. Effekterna var stora (d = -0,74, 95 % konfidensintervall (LV) = (-1,52-0,00); NNT (Number-Needed-to-Treat) = 2,50 och d = 0,92, 95 % LV = (0,68-1,16); NNT 2,07). Resultaten visar att om tre familjer får metoden så får en familj fördelar av den. Kvaliteten på undersökningarna av effekterna varierade mellan svag och god. Beredskapen att implementera FBT-familjeinterventionen uppfylls i mindre än hälften av de delområden som krävs, så det finns ännu utrymme för förbättringar i implementeringen av metoden i finländsk kontext.
Helhetsbedömning: Metoden får helhetsbedömningen 4(/5) dvs. metoden har en måttlig dokumenterad evidens i en finländsk kontext.